torsdag 2 oktober 2014

Strålskydd, te, blöjor, utfrågning och choklad.

Att byta stad, jobb, boende och att gå från att vara mammaledig till att jobba är ganska stora omställningar var och en för sig. Vi har alla tre behövt gå utanför vår bekvämlighetszon rätt ordentligt. Och nu, två dagar gammal på nya jobbet känner jag mig stolt. Utan vidare eftertanke eller analys (överanalys) kastar jag mig ut i de uppgifter jag får. Där kan man verkligen tala om att inlärningskurvan pikar exponentiellt. Bekvämlighetszon, vad är det? Roligt är vad det är och jag hoppas att det fortsätter på samma sätt. Heja!

Det har varit roliga men intensiva dagar. Första dagen hann jag inte ens logga in på e-posten utan fick direkt följa med ut på fältet och vara med i ett energimöte (energieffektivisering), planering av ett nytt hus (avfallshanteringsfrågor) och träffa en massa kollegor. Idag har jag försökt få ordning på de tekniska detaljerna såsom e-post, kopieringskort, hemsidan, personalinformation och sådant men även hunnit med att samverka med arbetsmiljöingenjören och strålskyddsexperten. Arbetsmiljö, säkerhet och miljö är områden som ofta går samman så det blir sannolikt mycket samverkan med dessa funktioner. Den senare åt jag lunch med och lärde mig en massa om kärnkraft och strålskador. Det är det jag älskar med att arbeta i högskole- och universitetsvärlden, att man träffar människor från så många olika discipliner, dels på möten men även i fikarummet, hissen eller andra kontaktytor. Vi sitter i samma del som juristerna så hoppas på gott samarbete även där.

Under eftermiddagsfikat idag noterade jag dock att ingen, till min stora glädje, satt med mobilen och surfade, utan alla samtalade (!). Härligt! Mitt under fikat utbrast dock en kollega att, "Anna - vi har funderat på dig, så nu kommer ett par frågor". Alla stannar upp, och allt var fun and games, tills vi kom till frågan om hur många barn jag har. "Två", svarade jag. "En i himlen, och en på jorden". Tystnad. Sen fattade sig frågeställaren och fortsatte.

Ja, jag kommer aldrig att utelämna det faktum att vi har två barn. Hur obekvämt det än blir för andra. Men denna grupp människor som jag kommer arbeta med verkar vara en härlig och fin grupp människor, och det är alltid svårt att få sådan information. Jag glömmer ibland hur svårt det måste vara även för andra att hantera. Hur som helst var det en trevlig fika som helhet och jag är glad att gruppen verkar vara så bra.

En rolig sak, jag satt med min chef och pratade och så skulle hon plocka upp sin mobil ur sin väska. Efter en stunds rotande, utan att telefonen blivit funnen, plockar hon upp en.... blöja. :) Känns skönt att det är fler som har småbarn och att det liksom är ok att vara inne i bebisvärlden.

Saknar min solstråle enormt mycket på dagarna, när jag har tid att tänka vill säga. När jag kom hem idag kröp-sprang han emot mig i hallen. ÄLSKADE BARN.

Men nu, te och choklad! God natt!

Utsikt från rummet, domkyrkan till vänster och slottet till höger :)

En liten present från maken efter första arbetsdagen. KÄRLEK :)

I asken var det choklad, så ikväll festar jag loss på te och chokladpraliner. :)



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar