lördag 15 november 2014

Lära för livet

24 juni 2012 - Centimeter för centimeter. Snart skulle han vara här hos oss. Den lille vi väntat på, pratat med och läst för. Den lille i magen. Lille skrutt.

De sista månaderna hade vi övat på andning och avslappning och efter ett par timmars förlossningsarbete kom vi in i en bra rytm. En "high five" efter varje centimeter och sen in i värken. Andas.

15 november 2014 - Jag sitter och läser boken "En riktig födelsedag" av Anna Frisk. Jag träffade Anna under hösten och lovade att läsa boken och recensera densamma. Jag har behövt samla mod. Med våra två förlossningar i bagaget, en son i himlen och en på jorden, två fina men kaotiska förlossningar, insåg jag att det kommer att väcka minnen när jag läser.

Jag läser om förlossningsarbete, livmodermuskulatur och andningsövningar. Men mest av allt läser jag om livet. Om hur det är när man är som närmast livet. Jag kastas tillbaka i tiden. Till våra high fives och till rädslan av att inte förstå vad som händer. Och till tryggheten av att ha något verktyg att ta till när man är helt ny på något. Vi gick en profylaxkurs innan förlossningen och jag ångrar inte en sekund att vi gick den, trots att det blev ett avslut med snitt. De 18 timmar vi fick vara inne i "födandet" fick vi alla tre tillsammans. Jag tänker mig att det är en gåva. Som vi inte hade kunnat tillgodogöra oss om vi inte hade haft våra verktyg. Först när jag läser denna bok förstår jag hur mycket vi faktiskt fick ut av förlossningen. Trots det oväntade slutet och trots att det var den första förlossningen. Denna bok skiljer sig från den litteraturen vi läste under kursen. Denna lyser med perspektivet livet, det sköra men vackra livet. Vi lär och lever.

Jag läser om målbilder och inser att vi inte hade en aning. Ändå anser jag fortfarande att det är otroligt viktigt att ha en målbild. Om det inte går som man tänkt sig har man ändå bara varit lugn i onödan och det är ju inte så tokigt. Det smärtar när jag inser hur lite vi anade. Men samtidigt. Vad skönt. Den resan vi fick göra går inte, någonsin, att förbereda sig för. Säger som vår fina barnmorska sa när sonen låg på barnintensiven, "er resa gick inte till Paris, den blev till Zimbabwe". MEN, vi fick en resa, och en älskad son. Den bästa av resor.

Jag läser om förlossningar i alla dess former och hur de kan vara fina, oavsett besked. En förlossning. Ett barn. Blivande föräldrar. Faktorer som är samma, oavsett förutsättningar och omständigheter. Det känns fint.

Jag läser om strategier för att hantera rädslor, att städa sina tankar, om mindfulness och att våga och inser att detta är något för alla, för de som föder barn eller de som inte gör det. För föräldrar eller för de som upplevt smärta. För de som vill lära sig om sig själva. Bli starkare och lära om livet. Att lära för livet.

Tack Anna.






Inga kommentarer:

Skicka en kommentar