Turbulent morgon. Liten vill inte sova. Alls. Men så börjar dagen och mysig frukost intas. Får dock inte ordentligt med te i mig. Liten kris. Iväg till bilverkstaden. Lämna in bil. Hämta ut lånebil. Lära sig ny bil. På inga minuter. Modell futuristisk bil. Går tokbra. Lära sig hitta till jobbet från en annan del av stan än från hemmet. Inser än en gång att jag är tacksam för att det är en liten stad. Kör på känsla och hittar. Parkerar bilen. Upptäcker någon annans bankkort i parkeringsautomaten. Personsök. Inser att det är en kollegas. På säkerhetsavdelningen. Möter upp personen på jobbet. Möts av ett tacksamt leende. Går till kontoret. Påbörjar dagen och går för att hämta en kopp te för att kickstart dagen och samla mig. Hamnar i en diskussion vid kaffeautomaten om döden. Om att vara med någon som dör. Att finnas där. Hålla denne i handen. Ta emot det som kommer från den som dör. Och om den fina personalen som stöttar. Inser snabbt att de inte alls vet vad som hänt oss. Försöker samla mig. Lyssna och finnas för den kollega vars anhörig nu har avlidit, samtidigt som jag själv kastas tillbaka 2år i tiden. Smärta. Sorg. Tacksamhet. Kärlek. Sätter mig på rummet. Tittar ut på soluppgången och ställer min kopp te på bordet. Så här sitter jag nu. Mitt i verkligheten. God morgon. Det är en fin dag. ❤ #starkamamman #livet #vissadagarbehovermanvaraextrastark#änglabarn #änglaförälder #nyajobbet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar